Grön finansiering närmar sig en ”tipping point”

Den senaste tiden har alltfler börjat prata om gröna obligationer, och om grön projektfinansiering. Vi på SPP välkomnar, tillsammans med en mängd andra investerare, att vi får större möjlighet att styra över vilka ändamål vi lånar våra pengar till.

Marknadskrafterna har alltid rätt. Det är min ryggmärgsreaktion efter att ha spenderat en lång tid i finansbranschen. Men sen beror det ju på vilken sikt vi talar om. Gäller det att ha rätt fram till på onsdag, fram till valet, eller om 20 år? Vi på SPP är övertygade om att det är klokt att investera hållbart, och eftersom vi jobbar med att ta hand om människors pensioner så är det naturligt för oss att tänka lite längre.

Mer krävande investerare
Och eftersom marknaden alltid har rätt är det oerhört glädjande att se det ökande intresset för gröna obligationer, eller närmare bestämt för finansiering som stödjer en hållbar affärsutveckling. Det innebär att finansbranschen nu har närmat sig en ”tipping point” där det blir mer rationellt för de bolag som söker kapital att anpassa sina projekt och sin affär så att de når investerare som blir alltmer krävande. Jag ser att de senaste årens stora ökning av finansiering i form av gröna obligationer är något som bolagen, jag som investerare, och inte minst miljön drar nytta av.

Ökad andel obligationsfinansiering
Företagen vill gärna diversifiera sin finansiering, och minska beroendet av bankfinansiering. Därför vill man hellre ge ut obligationer än ta upp banklån. Tidigare var det främst finansinstitut och kommuner som gav ut obligationer, men nu har företagen ökat andelen obligationsfinansiering markant. Investerarna vill i sin tur gärna utnyttja möjligheten till att med balanserad risk nå lite bättre avkastning i dagens lågräntemiljö, genom att investera i företagsobligationer.

Den intressanta följdtrenden handlar om det ökade intresset för grön finansiering. Genom att emittera gröna obligationer öronmärker företagen sina pengar till ändamål som stödjer en långsiktigt hållbar affärsutveckling. Nyttan är mångsidig. Bolagen har insett att gröna investeringar gynnar företaget och miljön på lång sikt. Jag som investerare drar nytta av det genom att jag får trygghet i att pengarna jag lånar ut används för hållbar utveckling. En framåtblickande hållbar affärsutveckling minskar även risken för att bolagen inte ska kunna betala tillbaka lånen i framtiden.

Från produkter till produktion
Jag ser också att det skett ett skifte i vad pengarna är öronmärkta till. Från att bolagen tidigare inom ramen för sin gröna obligation finansierade nya hållbara produkter, har bolagen nu gått till att öronmärka pengar för projekt som stödjer en hållbar affärsutveckling och för att minska sin egen miljöpåverkan i ett längre perspektiv. Det finns fler färska exempel på det – Unilever gav nyligen ut en grön obligation på 400 MUSD med syfte att minska avfall, vattenförbrukning och koldioxidutsläpp, Toyota emitterade ett lån på 1,75 miljarder USD för att erbjuda finansiering till köpare av el- och hybridbilar. Själva har vi investerat 325 miljoner kronor i SCAs gröna obligation, som ska användas till utveckling av förnybar energi och energieffektiviseringar. Vi har även investerat 1 miljard kronor i en grön obligation utgiven av African Development Bank för att finansiera och främja långsiktig och hållbar tillväxt i Afrika.

Branschbedömare säger att det inte är orimligt att gröna obligationer kommer att utgöra 10-15% av obligationsmarknaden år 2020. Och även om vi kan tycka att det går för långsamt, så är trenden att vi som är investerare vill ta ett långsiktigt ansvar för hur våra pengar används. Och eftersom marknaden alltid har rätt borde det väl innebära att fler och fler företag gynnas av att grönmärka sin finansiering?

Staffan Hansén, vd Storebrand Asset Management