Så påverkar minusräntan dina räntefonder

Staffan Hansén, VD för Storebrands/SPPs kapitalförvaltning, tar den nya minusräntan med ro. På lugn finlandssvenska förklarar han för SPPs spanare, Amanda Broomé, varför vi inte ska reagera så dramatiskt.

– Tänk dig en förskjutning på en skala med 0,1 procentenheter, vilken som helst, ta en termometer. Inte klär du dig särskilt annorlunda för det, förklarar Staffan Hansén, VD för Storebrands/SPPs kapitalförvaltning, det nya läget i Sverige med minusränta.

Ja, så kan man ju också tänka. Men många reagerar nog på att vi från att få något för våra sparpengar, eller åtminstone en nollränta, plötsligt riskerar att få betala för vårt sparande.

– Vi måste komma ihåg att det inte är några rövare som snor våra pengar, inte ens den ofta så kritiserade finanssektorn, utan myndigheter som vill få igång inflationen i Sverige. Så länge räntan är högre än inflationen så ökar ju faktiskt vår köpkraft, oavsett om både ränta och inflation har negativa förtecken.

En ekonomi som går bra har en sund prisökningstakt – vilket Riksbanken bedömer vara runt 2 procent per år. Sverige går ju onekligen rätt bra, men inflationen är i princip noll. I en alltmer globaliserad värld där allt fler företag konkurrerar på samma marknader läggs en våt filt över prisutvecklingen. Bra för oss konsumenter på kort sikt, men inte bra för företagen som kan tvingas till kostnadsbesparingar, vilket tenderar leda till högre arbetslöshet.

Lägre räntor innebär mer pengar i plånboken för alla med rörliga bolån – som förhoppningsvis leder till ökad konsumtion. Företagen kan låna billigare och investera mer, vilket ökar trycket i ekonomin. En låg ränta är alltså analogt med olja som smörjer de ekonomiska hjulen. Om Riksbanken lyckas få igång inflationen med minusräntan återstår att se.

Men hur ska då sparare som har valt räntefonder agera?

– Vi investerar i räntor för att säkra köpkraften på ett tryggt sätt, vilket sker då räntan är lika med eller högre än inflationen. Det är den fortfarande så egentligen har inte spelplan förändrats. Det kuriosa med negativ ränta är att sedlar faktiskt behåller sin nollränta, Riksbanken kan ju inte klippa av ett hörn på tusenlappen liksom.

Hur ska man tänka långsiktigt då?

– Om man tror att räntorna och inflationen på kort eller medellång sikt kommer normaliseras så ska man undvika långa ränteplaceringar – det vill säga obligationer. Med andra ord - om man tror att Riksbanken lyckas få igång inflationen så ska man undvika att kämpa mot väderkvarnarna genom att binda sitt sparande i fasta och långa låga räntor. Obligationer har ju gått upp i värde kraftigt tack vare räntefallet, och kommer inte må bra den dag räntorna börjar stiga. Kortare räntor är tryggare i det perspektivet, avslutar Staffan.

Finns det några risker med Riksbankens aggressiva räntepolitik?

– Negativ ränta är oplöjd mark. Risken finns att en alltför offensiv penningpolitik skapar en tillgångsbubbla i speciellt aktier, fastigheter och bostäder, om alltför många stirrar sig blinda på den låga absoluta räntan och söker alternativ som kan avkasta mer.

Litet räntelexikon

Reporänta/Styrränta Reporänta och styrränta är samma sak. Den ligger till grund för den ränta som bankerna sedan ger sina kunder. Riksbanken fattar normalt beslut om räntan sex gånger per år.

Statslåneränta förkortas slr och benämns ofta som den riskfria räntan och är det genomsnittliga värdet av statobligationer med en löptid på fem år. Det är statslåneräntan som styr hur hög skatt du måste betala på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton. Ju högre statslåneränta desto högre skatt. Därför kan den här räntan vara lite bra att hålla reda på. Det är troligt att statslåneräntan följer med ned när reporäntan sänks.

Penningmarknadsfonder (korta räntefonder) Kallas ibland för likviditetsfond. Det är en räntefond som investerar i korta räntepapper, det vill säga som löper under ett år, ofta utgivna från en stat. De anses tryggare och ger därmed även generellt en lägre ränta än obligationsfonder (se nedan).

Obligationsfonder (långa räntefonder) Är en räntefond som investerar i räntepapper utgivna av en stat eller företag som har en löptid på minst ett år. Företagsobligationsfonder har generellt en lägre risk än aktier men högre risk än statsobligationsfonder.