​Skattehöjning på ISK är inget som behöver skapa oro

Många kunder ringer nu in till oss och undrar hur de ska agera på den föreslagna skattehöjningen för investeringssparkonto (ISK). Det finns ingen anledning att ändra sin syn på kontot, menar Nathalie Green, chef för SPPs investeringserbjudande.

Skattehöjningen träder med stor sannolikhet i kraft vid årsskiftet. Det är synd, eftersom den gör att en del sparare blir upprörda eller tycker att ISK verkar krångligt. Men egentligen är skattehöjningen marginell, och ISK är fortfarande en utmärkt sparform för aktier, blandfonder och aktiefonder, menar Nathalie Green, chef för SPPs investeringserbjudande.

– Den stora fördelen med ISK framför många andra sparformer är att det är enkelt, utan avgifter och dessutom flexibelt eftersom du kan göra uttag när du vill. Dessa fördelar gäller även med skattehöjningen som bara blir marginell, säger Nathalie Green.

Med ett ISK betalar spararen ingen skatt på vinsten vid försäljning, till skillnad från ett sparande i en vanlig depå. Istället betalas en schablonskatt varje år. Det är inget som sparare själva behöver räkna fram eftersom den står förtryckt i deklarationen. Men det kan vara bra att veta ungefär hur stor skatten blir och vad förändringen innebär.

Att spara i räntefonder på ett ISK eller använda det som alternativ till ett vanligt sparkonto är däremot inte fördelaktigt, oavsett skattehöjningen, eftersom du får betala skatten på kontot även om värdet står stilla eller till och med sjunker.

– Avkastningen från ett räntesparande kompenserar ofta inte för skatten på ett ISK, även om skatten är låg. Om pengarna dessutom bara ligger i ett ISK utan att vara investerade i aktier eller fonder alls är det absolut onödigt att betala skatt, säger Nathalie Green.

Så beräknas skatten idag

I år baseras schablonskatten genom att värdet på ditt ISK multipliceras med först statlåneräntan per den sista november förgående år och sedan med 30 procent. Den 30 november 2014 var statlåneräntan 0,9 procent. Det innebär att skatten på 100 000 kronor blir ungefär 270 kronor.
(100 000 * 0,009 * 0,3 = 270 kronor. )

Exemplet är något förenklat. Om vi ska vara petnoga kallas värdet egentligen för kapitalunderlag och räknas ut på ett särskilt sätt som du kan läsa mer om på Skatteverket.

… och efter det nya skattehöjningsförslaget

Förslaget om skattehöjningen på ISK innebär att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan + 0,75 procentenheter. Så istället för årets skatt på ISK som är 0,27 procent (eller 270 kr på 100 000 kr) skulle skatten med samma statslåneränta bli:

100 000 * (0,009 + 0,0075) *0,3 = 495 kr.

Idag är statslåneräntan dessutom betydligt lägre och för att det aldrig ska kunna bli noll i skatt innebär även förslaget att det införs ett golv där statslåneräntan + 0,75 procent aldrig får understiga 1,25 procent.

Just nu behandlar de olika utskotten budgetförslagen som presenterats i budgetpropositionen. I december fattar riksdagen beslut om statens budget för år 2016.