Blogginlägg -
Stabil kurs på stormigt hav
Sedan i maj har flera demokratier i västvärlden attackerats hårdare än på många årtionden. Högerorienterade partier över hela Europa vinner mark med sin skeptiska syn på invandrare, Brexit understryker den misstro som finns mot centralstyrningen i Bryssel och Donald Trumps valseger ses som ett uttryck för missnöjet mot vad som många anser vara en korrupt och isolerad elit. Gemensamt för dessa händelser är att de ifrågasätter hela det demokratiska styrelseskicket. Detta skapar givetvis stora rubriker och utvecklingen debatteras och analyseras. Alla har en åsikt om den politiska ledningen och om hur samhället vi lever i styrs.
Något som inte skapar lika stora rubriker, men som är minst lika viktigt för samhällsutvecklingen, är hur börsnoterade bolag leds och styrs. Som ett samlingsnamn för ägarstyrning och företagsledning brukar det engelska ordet governance användas. Begreppet governance inkluderar frågor som chefslöner och ledningens incitamentprogram, styrelsens kompetens, hur ledningen till exempel systematiserar bolagets antikorruptionsarbete och hur bolagets kapital används. Kort sagt handlar governance om hur bolaget drivs.
När det handlar om hållbarhet talas det inte lika mycket om bolagsstyrning som exempelvis klimatet och barnarbete i media, vilket kan tyckas underligt med tanke på att dålig bolagsstyrning i många fall är orsaken till att bolag hamnar i rekonstruktion eller går i konkurs. Det finns otaliga exempel på bolag som har betalat mutor i utlandet, fuskat med skattebetalningar eller orsakat stora föroreningar i närmiljön på grund av en svag styrelse som saknat förmågan att hålla bolaget på rätt kurs. Att rätta till en sådan situation innebär ofta både stora kostnader i form av böter och förlikningar, men även i form av nödvändiga systematiska förändringar i bolagets organisation, förändringar som är allt annat än gratis.
Volkswagen-skandalen är utan tvekan det mest spektakulära exemplet på ett bolag med bristfällig bolagsstyrning på senare tid. Bolagets systematiska manipulation av utsläppstester över hela världen ledde till en fallande aktiekurs och gigantiska stämningar från både kunder och investerare. Volkswagen gick från att vara ett av världens mest respekterade bolag till att bli ett misstrott bolag just på grund av att bolagsstyrningen var för ineffektiv. En grupp ingenjörer i ledningen hade tillåtits arbeta utifrån egenintresse under en lång tid utan att det uppdagades. Det ska helt enkelt inte kunna hända i ett av Europas största bolag.
Ur ett investerarperspektiv är god bolagsstyrning kanske den viktigaste frågan inom hållbarhetsarbetet. Det beror på att ”good governance” är en förutsättning för allt annat. Det är omöjligt att uppnå en god energieffektivitet, kontroll över leverantörer, nöjda anställda eller ambitiösa klimatmål utan ett tydligt ledarskap och en effektiv implementering av en god bolagsstrategi. Utan ett bra ledarskap är bolaget som en båt utan kapten på öppet hav som lätt tappar kursen på grund av marknadsförändringar, regulatoriska förändringar eller internt missnöje. Det är vårt jobb som investerare att undvika sådana potentiella riskfaktorer och istället investera i bolag som kännetecknas av stabilitet – och därmed klarar av att möta de stormar som vi vet kommer att komma.
Inte minst är det viktigt att vi använder vårt inflytande som delägare för att påverka alla bolag att effektivisera sina ledningssystem. Det är ett påverkansarbete som kan liknas med att putsa fasaden på Globen. Det är alltid krävande, det innebär ofta arbete på hög nivå och det blir aldrig färdigt. Men det är av avgörande betydelse att vi fortsätter. Det är först när alla bolag är väl förtrogna med sin unika riskbild och har system för att kunna hantera den som vi kan säkra bästa möjliga avkastning för våra kunder.
//Matthew Smith